idag så åkte jag och Irma upp på stan för att inhandla present till mamsen min som fyller nästa vecka.. Fast det var nästan att vi inte kom iväg med bussen då busschauffören vägrade öppna dörrarna så att vi kom ombord.. Ju kortare kön in i första dörren blev kortare o kortare så tänkte jag att jag inte skulle få komma med trots att jag tryckt på knappen som man ska... Ropade till slut "Hallå, ska inte jag få åka med?"

Han öppnade till slut dörrarna o när jag argt stampade fram för att stoppa ner mitt busskort så sa han "Oj förlåt, jag såg dig inte" jag grymtade tillbaks jaja o satte ner mitt kort o gick tillbaka till vagnen. Var ingen idé att börja skälla utan jag lät det bara vara trots att jag hade kunnat sagt ett o annat till denna chaufför *morr*

Hittade presenter till mamsen min o träffade också på de underbara tvillingarna o senare även Fredde..

Annat var det med busschauffören påvägen hem, hon öppnade dörren när jag tryckte på knappen o det kom ävven på en till vagn och när jag gick fram för att stoppa ner kortet så frågade hon om vi fick plats ordentligt och var riktigt rar..

Nu till rubriken.. Vid gumelius skolan står det en hord med högstadie elever som precis slutat  skolan och alla skulle med bussen. Det var ett par tjejer som utmärkte sig extra då de när de gått på stannar mitt i bussen för att de tyckte att de skulle stå där, inte en tanke på att det var ett tiotal till som skulle på bussen. Efter många om och men så gick de bakåt en bit med en massa suck o stön över hur jobbigt det var. Men de skulle minsann putta på mig som stod vid min vagn och var enbart dryga. Gav de en arg blick och stör mig så enormt på att det inte finns mycket respekt hos de unga nuför tiden.

När jag äntligen skulle gå av bussen så står det en ung kille vid dörren som blänger surt på mig när jag ska gå av bara för att han är tvungen och flytta på sig. SUCK!

Nej nu ska jag kolla klart på idol och om en stund gamla avsnitt från big brother med peter, alex o gänget..

Irma tränar för fullt.. Precis när jag tagit bilden så vände hon sig från mage till rygg för första gången. Hon har tidigare avskytt att lega på mage men de senaste dagarna har det gått hur bra som helst.. Vad stolt jag blir över min duktiga lilla tjej <3

Det är så det är.. Vissa dagar går det bra medans vissa är otroligt svåra pga saknaden efter Alle. Mycket tankar går till för att försöka förstå vad det är som har hänt, vill inte riktigt fatta att det hänt. Som tur är har jag underbara lilla Irma som lyser upp mina dagar och det är jag så otroligt tacksam över. Datum för dop är nu bestämt och det är skönt det, tiden har bara flugit iväg så det är på tiden att det sker.

Sedan kan jag inte göra annat än förundras lite över att folk tror att bara för att det gått lite mer än 2 månader sedan alle gick bort och då ska allt vara som vanligt igen.. Har svårt att höra av mig till folk och får dåligt samvete över det medans det känns som att det förväntas att det är jag som ska höra av mig.. Hoppas ni förstår att jag inte riktigt orkar det och det är bara för er att höra av er till mig. Jag vill umgås men vill inte vara en belastning för andra.. Hoppas ni förstår iaf..

Idag blir min lilla prinsessa 3 månader, tänk  vad tiden går fort. Hon förgyller mitt liv och är verkligen solstrålen som skiner upp dom dagarna som är riktigt tunga! Finns ingen goare eller sötare än hon!

På schemat idag är det dags för bvc besök för vägning och mätning samt dags för hennes första vaccination. Hua är allt lite nervös över det, men det kommer gå bra. Hoppas att hon slipper bli dålig av sprutorna. Sen ska vi även iväg på näst sista gången av spädbarnsmassagen. Är en riktigt mysig stund har vi där. Sen ska vi även möta upp Chrille hos Irmas farmor i eftermiddag för att fika lite.



Mamma älskar dig!